B-day!

Då har sjuttonåringen plötsligt blivit arton. Sex, drugs and rock'n roll. Det är nu livet börjar. Inga könstigheter, bare möjligheter. Inga om och men, bara köra på. SWEET AS är nog det lämpligaste ordet i detta sammanhang eftersom det är den näst vanligaste frasen här i Nya Zeeland. Awsome är raknad som etta. Ett land med en härlig inställning det vill säga. Det känns helskumt, jag är inget vår/sommarbarn heller, jag är född i Oktober, det ska vara regnigt, mulet, röda höstlöv som faller ned från träden och en krypande ångestkänsla av att vintern är på G. Nu istället har det varit värsta fina dagen och jag sitter här med rödare fejja än vanligtvis. Herregud, jag hänger inte riktigt med i svängarna!

Jag har haft en härlig dag, absolut inte värsta brakfirandet och maxade födelsedagsstämningen, men bra och fin har den varit och det är huvudsaken. Jag mötte Kaz i stan som hade checkat in på lyxhotellet, han unnar sig själv han. Jag bemöttes av en nyvaken japan när jag knackade på rumsdörren. Juste, det är dags att reda ut det här nu. Caz = Kaz. Jag har alltid kört på Caz för jag tycker det är lite mer feeling men hans riktiga namn är Kazfumi så den korrekta stavningen är Kaz. Det är viktigt att få detta utredat förstår ni, jag vill inte att det ska bli några missförstånd här.

Det blev en heldag på stan och en härlig promenad längs Wellingtons vackra hamn med glass, fin utsikt och efterlängtat/välbehövt sällskap. Sedan tog vi bussen hem för en födelsedagsmiddag med värdfamiljen. Brakmåltid, bubbelvin och tårta, hela kittet blev det. Trevligt att bli lite uppvaktad, men som sagt, skumt kändes det.

Detta blev inte dagens slut, utan jag och Kaz bärde oss sedan av mot tha city igen för att gå på musikalen Mamma Mia! Den breda Nya Zeeländska dialekten och de snabba replikerna här och där gjorde det ganska svårt att hänga med i svängarna och därför var det inte värsta hitten. Kaz metod var att ta lite tupplurar då och då. Jag föredrar definitivt filmen framför musikalen. Men alltså, Abba, jag har glömt bort hur taggad man blir av den musiken. Låt på låt gjorde mig bara mer och mer på hugget, sittandes i publiken.

Artonårsposen, håll i hatten.