Kul att leka gangster på passande ställen. 
fredag 31 juli 2009
Random friday night
Här skådar ni kvällens hang.
Imorgon ska koreanen åka tillbaka till hemlandet,
därför tänkte Caz att han skulle fira till lite. Det gick bra eftersom han blir lullig på en klunk, jag skämtar inte. Det är även lätt att genomskåda eftersom hans hudfärg övergår till en knallröd nyans. Efter två glas japansk dryck fick Caz ont i huvudet och såg lite smått mosig ut. Han blir alltid så sa han och sköljde ner två huvudvärkstabletter snabbt där på. Och ja, jag blev bjuden på middag igen.
torsdag 30 juli 2009
Så här på kvällskvisten
Kom jag på en rolig grej som en tjej sa till mig första dagen i skolan på musiklektionen. Jag hade precis berättat att jag går musikestet och hennes kommentar till det var då: "Oh, how cool! You're just like Hillary Duff, you know the movie where she is a rockstar and starts in a new school!" Jag flinade som svar eftersom jag tyckte den sammankopplingen var underbar.
Idag fick jag även sjunga Sveriges kära nationalsång inför min nördiga klass på musiken. Det var kul eftersom texten blev otroligt freestyle, den dalade åt vissa håll och kanter om man säger så. Rätt soft att ingen vet vad man pratar om, lätt värt att utnyttja lite då och då. Nästa lektion ska vi spela "Dancing Queen" eftersom min underbart inspirerande lärare tyckte det passade ypperligt bra för mig att sjunga den. Det är rätt kul att äga faktiskt, men efter en vecka till eller så är jag faktiskt rädd att detta kommer att leda till en liten depression.
Köpte en soft läderväska förut också för att lätta på mina bekymmer lite, har gått runt som en lodis men plastpåse allt för länge nu. Jag har känt att haka på sig STS ryggsäcken bara vore ett steg åt fel riktning. Men pappa, jag lovar, jag står för kostnaden själv!!!! P.S Kanske D.S
Idag fick jag även sjunga Sveriges kära nationalsång inför min nördiga klass på musiken. Det var kul eftersom texten blev otroligt freestyle, den dalade åt vissa håll och kanter om man säger så. Rätt soft att ingen vet vad man pratar om, lätt värt att utnyttja lite då och då. Nästa lektion ska vi spela "Dancing Queen" eftersom min underbart inspirerande lärare tyckte det passade ypperligt bra för mig att sjunga den. Det är rätt kul att äga faktiskt, men efter en vecka till eller så är jag faktiskt rädd att detta kommer att leda till en liten depression.
Köpte en soft läderväska förut också för att lätta på mina bekymmer lite, har gått runt som en lodis men plastpåse allt för länge nu. Jag har känt att haka på sig STS ryggsäcken bara vore ett steg åt fel riktning. Men pappa, jag lovar, jag står för kostnaden själv!!!! P.S Kanske D.S
onsdag 29 juli 2009
Dagens händelser
Segaste och lataste dagen på länge. Slutade typ kl 12 eftersom mitt schema är slappast i världen (vilket jag borde göra något åt så att mitt nuvarande liv fylls ut lite mer). Gick hem. Ätit mackor, chillat, åt en till macka, nutella (hehehehe heaven), chillat mer, vikit mina nytvättade kläder (som dock inte luktade någonting, för dyrt att köpa tvättmedel kanske), typ gått fram och tillbaka mellan mitt rum som luktar lite mögel och köket (träningspass), dator, dator och lite mer dator (i omgångar), ringt en tennistränare (en vettig sak!) och bestämde att jag ska testa i hennes grupp på onsdag, fått mail av en skillad DJ kille som vill ta emot elever (idag känner jag mig lite skakis och ska samla krafterna först), pimplat ett glas rödvin med nya morsan, ätit lite skum middag som sitter i maggropen nu, Caz kom hem (haft en kort chillstund med honom och elgitarren), borstat tänderna, iakttagit katterna som jag hittills bara ignorerat (kan ju dugas som underhållning i bittra tider) och tittat lite deprimerande på mina ägg eftersom jag känner mig lite konfundersam över det nya sällskapet. Vad vill dom mig, godnattsaga?
tisdag 28 juli 2009
HAHAHA
Okej, rubriken säger precis vad jag tycker om skolämnet Childcare efter dagens lektion. Nya projektet går nämligen ut på att lära sig hur man tar hand om en 2 månader gammal bebis. Eftersom jag fick tvillingar på min lapp så har jag fått med mig TVÅ JÄVLA ÄGG i små boxar, inrullade i bebbefiltar typ (det är sant jag lovar). Dessa två ägg ska alltså föreställa mina små bebisar under en två veckors period . HUMOR!
Care instructions:
*Hygiene: Wipe egg carefully with damp cloth at least once daily
*Nappies: Change paper square that egg is on 6 times per day, use different colours
*Play: Take egg out carefully interact by talking, stroking, rearranging bedding (HAHAHA)
*Sleep: Egg needs to be placed in a warm secure place, put cover on, say goodnight, close lid
*Trinsport: The container needs to be kept flat and protected from books etc in school bags (JAG SKA HA MED ÄGG-JÄVLARNA VART JAG ÄN GÅR)
*Extra care: Reading a story, visiting other people or eggs
Remember: You need to organize a babysitter who will take responsibility. You can't use a babysitter for longer than 3 horus per day. If you have an accident, replace the egg and write an incident report explaining what happened.
Jag är nästan lite chockad över uppgiften, den är ju extremt rolig och helt omöjlig att kunna ta seriös, men allvarligt jag frågar mig själv vilket liv den människan som kom på det här har? Känns lite väl miserabelt att liksom sitta och prata och typ gosa med två ägg i brist på annat sällskap. Jag kommer bli galen i huvudet, få rubbat psyke och tro att de är levande människor efter ett tag. Och seriöst hahaha ta med dom vart man än går, det räckte för mig att bara behöva döpa de två små äggen. Men Jamie och Tim, välkomna till världen.
Care instructions:
*Hygiene: Wipe egg carefully with damp cloth at least once daily
*Nappies: Change paper square that egg is on 6 times per day, use different colours
*Play: Take egg out carefully interact by talking, stroking, rearranging bedding (HAHAHA)
*Sleep: Egg needs to be placed in a warm secure place, put cover on, say goodnight, close lid
*Trinsport: The container needs to be kept flat and protected from books etc in school bags (JAG SKA HA MED ÄGG-JÄVLARNA VART JAG ÄN GÅR)
*Extra care: Reading a story, visiting other people or eggs
Remember: You need to organize a babysitter who will take responsibility. You can't use a babysitter for longer than 3 horus per day. If you have an accident, replace the egg and write an incident report explaining what happened.
Jag är nästan lite chockad över uppgiften, den är ju extremt rolig och helt omöjlig att kunna ta seriös, men allvarligt jag frågar mig själv vilket liv den människan som kom på det här har? Känns lite väl miserabelt att liksom sitta och prata och typ gosa med två ägg i brist på annat sällskap. Jag kommer bli galen i huvudet, få rubbat psyke och tro att de är levande människor efter ett tag. Och seriöst hahaha ta med dom vart man än går, det räckte för mig att bara behöva döpa de två små äggen. Men Jamie och Tim, välkomna till världen.
Jag är en svensk biatch och jag gillert
Jag har upptäckt det störande momentet att varje gång min dator dör och jag sätter den på laddning så försvinner internetanslutningen, det är liksom antingen eller som gäller. Men jag skulle nog påstå att detta inte ens är ett nämnvärt bekymmer om jag nu ska reflektera kring de senaste dagarna som just passerat. Det har varit ett HELVETE.
Min kontaktp. sade till mig att han inte heller tyckte att min värdfamilj lät särskilt passande och att ett byte därför var nödvändigt. Att jag däremot klagar på skolan och staden i sig tycker han är enormt bitchigt eftersom jag bara bott här i två veckor. Med honom ska jag ju kunna prata om allt som jag känner utan att känna mig hånad, krävande, bortskämd och även bli skrattad upp i ansiktet. Men icke.
Nästa dag fick jag ett sjukt okänsligt samtal på mobilen eftersom han behövde en dag till att försöka kolla runt efter ny placering till mig. Men då började han prata blajja om att min situation bara var en kulturchock (som jag hört 100 gr vid det här laget) och att frysa kommer jag göra vart jag än hamnar, håll ut två veckor, snart är det vår. Den meningen fick mig nästan att skratta.
En felrapport om min situation har skickats till Sveriges STS kontor, eftersom min kontaktp. har tonat ner familjesituationen REJÄLT och typ bara skrivit om att jag klagar på skolan, staden, att jag fryser och att jag även råkade kläcka ur mig en jävligt klantig sak, (ops fast ändå LOL på samma gång är min reflektion) nämligen ”att Dunedin inte är någon kulturstad”. Det gav dem ännu ett dåligt intryck eftersom jag BARA klagar, hittar fel med allt, är otroligt bortskämd och bla bla ta er i rava typ. Orkar inte ens skriva om samtalet jag hade med STS huvudperson här i Nya Zeeland imorse, det var förjävligt.
Nuläget: Jag och mina värdföräldrar hade ett kvällssamtal igår om hur jag mått på sistone, att jag inte bara varit deppig över skolan utan även chockad över familjesituationen. Det var riktigt skönt att säga. Nu är vi mer på samma nivå, de vet vad jag gått igenom och nu ligger jag här i min säng med ett bra element som tröst. Jag ska försöka lämna min start bakom mig och bara blicka framåt! Peppa, peppa och peppa liksom.
Min eftermiddag: SOFT. Fikat med Caz och hans vän Alex (Sydkorean), sjukt roligt sällskap! Konversationerna blir obeskrivligt roliga, jag som svensk tjej med två asiater sittandes med varsinna minidatorer som översätter varje litet skillat ord jag säger (noobies). Sydkoreanes uttal och vocabulary är ett annat faktum.
Alla vet nog vid det här laget att jag älskar Caz, men liksom, det går inte att få nog. Igår när jag var som mest miserabel (nere på stan, vilsen, gråtandes och skräckinjagad, utan plånbok och pengar/batteri på mobilen, hittar dock några mynt i fickan och en telefonkiosk), ja ni hör, allmänt vilsen själv. Då kommer min hero ner på stan för att ta hand om mig. Han bjöd mig på middag IGEN och även refill kort, (det är over the edge jag vet), men killen vill inte ta emot pengar. Han är fan helt otrolig. Han bara ger och ger.
Min kontaktp. sade till mig att han inte heller tyckte att min värdfamilj lät särskilt passande och att ett byte därför var nödvändigt. Att jag däremot klagar på skolan och staden i sig tycker han är enormt bitchigt eftersom jag bara bott här i två veckor. Med honom ska jag ju kunna prata om allt som jag känner utan att känna mig hånad, krävande, bortskämd och även bli skrattad upp i ansiktet. Men icke.
Nästa dag fick jag ett sjukt okänsligt samtal på mobilen eftersom han behövde en dag till att försöka kolla runt efter ny placering till mig. Men då började han prata blajja om att min situation bara var en kulturchock (som jag hört 100 gr vid det här laget) och att frysa kommer jag göra vart jag än hamnar, håll ut två veckor, snart är det vår. Den meningen fick mig nästan att skratta.
En felrapport om min situation har skickats till Sveriges STS kontor, eftersom min kontaktp. har tonat ner familjesituationen REJÄLT och typ bara skrivit om att jag klagar på skolan, staden, att jag fryser och att jag även råkade kläcka ur mig en jävligt klantig sak, (ops fast ändå LOL på samma gång är min reflektion) nämligen ”att Dunedin inte är någon kulturstad”. Det gav dem ännu ett dåligt intryck eftersom jag BARA klagar, hittar fel med allt, är otroligt bortskämd och bla bla ta er i rava typ. Orkar inte ens skriva om samtalet jag hade med STS huvudperson här i Nya Zeeland imorse, det var förjävligt.
Nuläget: Jag och mina värdföräldrar hade ett kvällssamtal igår om hur jag mått på sistone, att jag inte bara varit deppig över skolan utan även chockad över familjesituationen. Det var riktigt skönt att säga. Nu är vi mer på samma nivå, de vet vad jag gått igenom och nu ligger jag här i min säng med ett bra element som tröst. Jag ska försöka lämna min start bakom mig och bara blicka framåt! Peppa, peppa och peppa liksom.
Min eftermiddag: SOFT. Fikat med Caz och hans vän Alex (Sydkorean), sjukt roligt sällskap! Konversationerna blir obeskrivligt roliga, jag som svensk tjej med två asiater sittandes med varsinna minidatorer som översätter varje litet skillat ord jag säger (noobies). Sydkoreanes uttal och vocabulary är ett annat faktum.
Alla vet nog vid det här laget att jag älskar Caz, men liksom, det går inte att få nog. Igår när jag var som mest miserabel (nere på stan, vilsen, gråtandes och skräckinjagad, utan plånbok och pengar/batteri på mobilen, hittar dock några mynt i fickan och en telefonkiosk), ja ni hör, allmänt vilsen själv. Då kommer min hero ner på stan för att ta hand om mig. Han bjöd mig på middag IGEN och även refill kort, (det är over the edge jag vet), men killen vill inte ta emot pengar. Han är fan helt otrolig. Han bara ger och ger.
söndag 26 juli 2009
Imorse halkade jag i duschen, råkade dra med mig draperiet på köpet också. Det kom lite av en chock eftersom det inte är något som jag brukar drabbas av sådär sju på morgonkvisten. En riktig rivstart på dagen alltså, aldrig fel! Duscha är förövrigt något som man vanligtivs älskar att göra. Men jag ska säga er en sak, i detta hus är det pest och pina. Därför har jag på senare tid skabbat ner mig lite, inte ta en dusch i onödan om man säger så. Sova är ju också en sådan grej som man bara gör, tar för givet liksom, men nu har jag verkligen fått uppleva skräcken med det allt för länge.
Söndag
Ikväll har jag varit på dubbeldejt med min kontaktperson och min potentiella pojkvän MagHnus, som min KÄRE resekamrat Ludvig skulle ha uttalat sig. Det var trevligt, vad som helst för att slippa spendera tid i helvetets hus. Hans place var luxerystyle, modernt, massa knappar i toaletten så man inte visste vad som var vad (jag skulle sätta på lampan men det var visst radioknappen), fet tv, eleld osv. Lite andra bullar än vad jag numera är van vid. Han flashade även rövsköran några gånger under matlagningen, puke. Tysken är sjukt skum och det är mycket underhållande att observera honom. Hans engelska uttal, meningsuppbyggnader och ljudeffekter då och då gör det bara ännu bättre.
Jag lämnade huset tidigt idag med för att åka till kontaktpersonen och prata deep talk. Han var helt överens om att jag verkligen måste byta familj, men att byta skola och stad var han inte allt för positiv över. Han ville inte ta emot mina argument som jag hade angående min placeringsposition, utan han påstod mer att det var mig och min attityd som behöver ändras. Det kändes som att han hånskrattade åt mig flera gånger och inte riktigt ville tillmötesgå mig. Jag kände mest för att säga ta dig i rava fetto och skaff dig ett riktigt jöbb, men, stämningen kanske hade blivit lite väl stel då. Det är sjukt svårt att inte ta skit i sådana här situationer när man känner sig så utelämnad och ”besvärlig”. Att utbytesstudenter vill byta städer hit och dit är ju väldigt dålig marknadsföring för en organisation som STS, men om man fått en placering som inte alls känns bra så måste man ju göra något åt det.
Efter mitt möte mötte jag Caz på stan för att fika på Starbucks. Det känns lite coolare än att sitta på Sunday i Arvika måste jag erkänna. Och Caz duger helt klart som sällskap, otroligt härlig. Vi gick till universitetsbiblioteket tills klockan var dags för dubbeldejten. Uh, så jöbbigt att vara uppbokad väl...
Jag lämnade huset tidigt idag med för att åka till kontaktpersonen och prata deep talk. Han var helt överens om att jag verkligen måste byta familj, men att byta skola och stad var han inte allt för positiv över. Han ville inte ta emot mina argument som jag hade angående min placeringsposition, utan han påstod mer att det var mig och min attityd som behöver ändras. Det kändes som att han hånskrattade åt mig flera gånger och inte riktigt ville tillmötesgå mig. Jag kände mest för att säga ta dig i rava fetto och skaff dig ett riktigt jöbb, men, stämningen kanske hade blivit lite väl stel då. Det är sjukt svårt att inte ta skit i sådana här situationer när man känner sig så utelämnad och ”besvärlig”. Att utbytesstudenter vill byta städer hit och dit är ju väldigt dålig marknadsföring för en organisation som STS, men om man fått en placering som inte alls känns bra så måste man ju göra något åt det.
Efter mitt möte mötte jag Caz på stan för att fika på Starbucks. Det känns lite coolare än att sitta på Sunday i Arvika måste jag erkänna. Och Caz duger helt klart som sällskap, otroligt härlig. Vi gick till universitetsbiblioteket tills klockan var dags för dubbeldejten. Uh, så jöbbigt att vara uppbokad väl...
lördag 25 juli 2009
Tro det eller ej, en kick-ass dag har precis lidit mot sitt slut, riktigt härligt. Den bestod av att hänga med Caz hela dagen, lämna huset på förmiddagen och komma hem sent på kvällen, då de resterande medlemmarna i detta hushåll redan sagt tack och hej med nattmössan på.
Min start på dagen idag sa lite om hur min kropp tagit skit av att bo här, men idag sa den: inte mer. Jag har varit snurrig i huvudet ända sedan jag kommit hit, visst det beror delvis på jet-lagen, men att sova i denna kylan är inte hälsosamt för en människa. Min kropp darrar hela tiden, blodcirkulationen känns lite rubbad på något sätt. Jag tror det där med att sova i extrem kyla och sedan tvingas gå upp i den sju på morgonen inte är något att hänga i julgranen. Så, i alla fall, min frukost var en ny upplevelse för mig, ganska skrämmande. Kom darrande ut till köket och bemöttes av: "Oh, how are you, feeling better today?!" Jag livrädd, mår mer röven än någonsin. Berättade att kylan verkligen tar kål på mig. Hon ba "Oh, you need to se a doctor!" Hon vill verkligen inte inse att det inte hjälper hur många jävla täcken man har på sig.
Började med att jag skulle dricka thé och satte en stor klunk i fel struphuvud, vilket resulterade till lite ut"splashat" vatten och hostattack. Ops, inte bra, ännu en påminnelse om att jag "kan ha fått med mig svininfluensan", haha. Sedan skulle jag börja äta, började med att jag råkade spilla ut halva mjölkskålen på tidningen, men han torka upp utan iaktagelser. Men sen när jag skulle fylla ny mjölk så råkade jag välta ut lite av skålen på spisen. Haha, låter som att jag förvandlats till ett psykfall, jag skulle nog mer kalla det darrig kropp som är i obalans.
Men i alla fall, nog om min händelserika frukost. Jag och Caz gav oss iväg till tha city och besökte då tågstationen för första gången (riktigt fin byggnad, inte alls överklass) eftersom vi skulle med på en "Otago train trip". Den var spektakulär! Ca 3 timmar där man fick uppleva den fantastiskt vackra Nya Zealänska naturen, gröna åkrar, skogar och kullar, snöbergsskedjor, vattenfall och enorma vyer. Det är idag som jag verkligen kan förstå vilket land jag faktikst är i.
Kvällen spenderades på en thairestaurang och sedan Harry Potter på bio. Caz bjöd mig på middag vilket jag egentligen inte ville eftersom han bare ger och ger, men han är en otroligt givmild människa och han förklarade att japaner är sådana. Juste, måste påpeka att biosistsarna här i Nya Zealand är big mama size, assofta, typ fotöljer! Jag och Caz har haft det riktigt bra idag och har haft många bra konversationer. Han har på sig 3 lager byxor och tröjor varje natt, PLUS DUNJACKA och fyra täcken, HAHAHA. We´re in heaven.
Avslutar med dagens citat av Caz " I think my iopd is better than a party". Till och med underhållning nu precis innan läggdags, japanska på skype är en riktig hit. Hans kompisar sa att jag var "beautiful", uppgraderas fort till "very beautiful", de verkade tycka att det var väldigt spännande att se en svensk. Japaner :)
Min start på dagen idag sa lite om hur min kropp tagit skit av att bo här, men idag sa den: inte mer. Jag har varit snurrig i huvudet ända sedan jag kommit hit, visst det beror delvis på jet-lagen, men att sova i denna kylan är inte hälsosamt för en människa. Min kropp darrar hela tiden, blodcirkulationen känns lite rubbad på något sätt. Jag tror det där med att sova i extrem kyla och sedan tvingas gå upp i den sju på morgonen inte är något att hänga i julgranen. Så, i alla fall, min frukost var en ny upplevelse för mig, ganska skrämmande. Kom darrande ut till köket och bemöttes av: "Oh, how are you, feeling better today?!" Jag livrädd, mår mer röven än någonsin. Berättade att kylan verkligen tar kål på mig. Hon ba "Oh, you need to se a doctor!" Hon vill verkligen inte inse att det inte hjälper hur många jävla täcken man har på sig.
Började med att jag skulle dricka thé och satte en stor klunk i fel struphuvud, vilket resulterade till lite ut"splashat" vatten och hostattack. Ops, inte bra, ännu en påminnelse om att jag "kan ha fått med mig svininfluensan", haha. Sedan skulle jag börja äta, började med att jag råkade spilla ut halva mjölkskålen på tidningen, men han torka upp utan iaktagelser. Men sen när jag skulle fylla ny mjölk så råkade jag välta ut lite av skålen på spisen. Haha, låter som att jag förvandlats till ett psykfall, jag skulle nog mer kalla det darrig kropp som är i obalans.
Men i alla fall, nog om min händelserika frukost. Jag och Caz gav oss iväg till tha city och besökte då tågstationen för första gången (riktigt fin byggnad, inte alls överklass) eftersom vi skulle med på en "Otago train trip". Den var spektakulär! Ca 3 timmar där man fick uppleva den fantastiskt vackra Nya Zealänska naturen, gröna åkrar, skogar och kullar, snöbergsskedjor, vattenfall och enorma vyer. Det är idag som jag verkligen kan förstå vilket land jag faktikst är i.
Kvällen spenderades på en thairestaurang och sedan Harry Potter på bio. Caz bjöd mig på middag vilket jag egentligen inte ville eftersom han bare ger och ger, men han är en otroligt givmild människa och han förklarade att japaner är sådana. Juste, måste påpeka att biosistsarna här i Nya Zealand är big mama size, assofta, typ fotöljer! Jag och Caz har haft det riktigt bra idag och har haft många bra konversationer. Han har på sig 3 lager byxor och tröjor varje natt, PLUS DUNJACKA och fyra täcken, HAHAHA. We´re in heaven.
Avslutar med dagens citat av Caz " I think my iopd is better than a party". Till och med underhållning nu precis innan läggdags, japanska på skype är en riktig hit. Hans kompisar sa att jag var "beautiful", uppgraderas fort till "very beautiful", de verkade tycka att det var väldigt spännande att se en svensk. Japaner :)
torsdag 23 juli 2009
I brist på annat
Här är mitt underbart varma och mysiga rum, tänkte att ni ville se det vid det här laget. Inatt ska jag även sova med ännu ett duntäcke, hehe, jag börjar närma mig taket och det är dit jag siktar! Seriöst så kan jag inte röra mig när jag sover. Så alltså, ni som inte hängt med i svängarna, här får ni min sovutrustning förklarad:
-Fyra duntäcken plus en fult över och en filt under mig
-Underställ, mjukisbyxor, strumpor och sockar
-Två lager luvtröjor
Men jag börjar ana att detta inte är fullkomligt normalt bland mina kretsar, så kanske är det något som inte står helt rätt till. Sonja frågar då och då om jag känner mig febrig eller har ont i halsen, hon är livrädd över att jag lyckats få med mig svininfluensan. Hoppas jag har det så att jag hamnar på ett varmt ställe där folk tar hand om mig, hehehe.
Btw så är folk väldigt finniga här, även tyskar tillhör denna grupp. Kanske har detta ett samband med all skit som folket proppar i sig på rasterna, vad vet jag?
Antingen så pratar Sonja om deras ekonomi som verkar vara på botten, eller så pratar hon om massa "jummi" maträtter medan man äter mat, vilket får mig att må lite illa. Mitt i middagen som faktikst var innan åtta idag (!) så går hon och hämtar nya räkningen som hon redan en gång idag sagt låg på 500 dollar. Men nu ville hon verkligen bevisa det genom att visa pappret, och även säga till Caz (som hon gjorde till mig förut) att vi måste vara mer sparsamma för räkningen har aldrig varit så hög förut. Så typ 3 gånger irad sa hon att vi inte får ha på värmefläkten hela nätterna (vilket hon sagt 10 gånger förut och vilket jag heller aldrig har gjort), men ändå vill hon inte att vi ska frysa och inte ta det personligt. Hjälp detta går inte riktigt ihop!
Men jag börjar ana att detta inte är fullkomligt normalt bland mina kretsar, så kanske är det något som inte står helt rätt till. Sonja frågar då och då om jag känner mig febrig eller har ont i halsen, hon är livrädd över att jag lyckats få med mig svininfluensan. Hoppas jag har det så att jag hamnar på ett varmt ställe där folk tar hand om mig, hehehe.
Btw så är folk väldigt finniga här, även tyskar tillhör denna grupp. Kanske har detta ett samband med all skit som folket proppar i sig på rasterna, vad vet jag?
Antingen så pratar Sonja om deras ekonomi som verkar vara på botten, eller så pratar hon om massa "jummi" maträtter medan man äter mat, vilket får mig att må lite illa. Mitt i middagen som faktikst var innan åtta idag (!) så går hon och hämtar nya räkningen som hon redan en gång idag sagt låg på 500 dollar. Men nu ville hon verkligen bevisa det genom att visa pappret, och även säga till Caz (som hon gjorde till mig förut) att vi måste vara mer sparsamma för räkningen har aldrig varit så hög förut. Så typ 3 gånger irad sa hon att vi inte får ha på värmefläkten hela nätterna (vilket hon sagt 10 gånger förut och vilket jag heller aldrig har gjort), men ändå vill hon inte att vi ska frysa och inte ta det personligt. Hjälp detta går inte riktigt ihop!
onsdag 22 juli 2009
Idag när jag tog morgonpromenad till skolan tutade en bil på mig när den åkte förbi. Där satt fullt med skoluniformnörd killar, så det var ganska kul.
När jag kom till skolan satt jag bredvid en kille från Hong-Kong (skräll, eftersom det snarare känns som att jag hamnat i typ Japan än Nya Zealand), han hette Soja, haha det förgyllde mig för några minuter.
Skoldagen annars har bara glidit förbi utan något som fått mig på mer positiva tankar. Musik klassen var ju ett stort fail eftersom det är en blandningsgrupp (Year 11-13) och att vi har en 50+ kvinna som verkar otroligt boring. Vet heller inte om man kan kalla det för musik. Hon frågade lite om mina musikskills och jag förklarade för henne att jag går musikestet, det var helt främmande för henne och jag tror att jag ägde dem alla med att säga det. Musiksalen var ett vanligt klassrum, vissa satt med en keyboard och skulle komponera ett eget stycke och en stor kille som såg ut som en maori gjorde ett arbete om Nya Zeeländsk reggae. Inte ens en replokal hehe. Hon ville ge mig en uppgift, jag skrev ner den för jag tyckte den var så rolig. Den här "dikten" ville hon att jag skulle tolka och göra en komposition av:¨
Enter shallow water
Little fish weaving through weed
Past other sea creatures
Stops to rest on a big rock
Rock moves up and down, little fish worried
Rock (whale) rises and swims out to sea
Little fish rushes back to shallower and safer water
Jag kunde dock inte ta detta seriöst och skrattade och frågade om jag kunde gå runt och titta lite, inte mycket till musiksalar. Så där var ännu en flopp. Det var min sista lektion, då gick jag hem och nu sitter jag här. Har även haft childcare, engelska och tourism and travel. Nej det får nog bli ett telefonsamtal till områdesrepresentanten idag.
När jag kom till skolan satt jag bredvid en kille från Hong-Kong (skräll, eftersom det snarare känns som att jag hamnat i typ Japan än Nya Zealand), han hette Soja, haha det förgyllde mig för några minuter.
Skoldagen annars har bara glidit förbi utan något som fått mig på mer positiva tankar. Musik klassen var ju ett stort fail eftersom det är en blandningsgrupp (Year 11-13) och att vi har en 50+ kvinna som verkar otroligt boring. Vet heller inte om man kan kalla det för musik. Hon frågade lite om mina musikskills och jag förklarade för henne att jag går musikestet, det var helt främmande för henne och jag tror att jag ägde dem alla med att säga det. Musiksalen var ett vanligt klassrum, vissa satt med en keyboard och skulle komponera ett eget stycke och en stor kille som såg ut som en maori gjorde ett arbete om Nya Zeeländsk reggae. Inte ens en replokal hehe. Hon ville ge mig en uppgift, jag skrev ner den för jag tyckte den var så rolig. Den här "dikten" ville hon att jag skulle tolka och göra en komposition av:¨
Enter shallow water
Little fish weaving through weed
Past other sea creatures
Stops to rest on a big rock
Rock moves up and down, little fish worried
Rock (whale) rises and swims out to sea
Little fish rushes back to shallower and safer water
Jag kunde dock inte ta detta seriöst och skrattade och frågade om jag kunde gå runt och titta lite, inte mycket till musiksalar. Så där var ännu en flopp. Det var min sista lektion, då gick jag hem och nu sitter jag här. Har även haft childcare, engelska och tourism and travel. Nej det får nog bli ett telefonsamtal till områdesrepresentanten idag.
Kallt
Mår lite röven. Ligger ihopkrupen i min säng bland mina ton täcken och känner att hoppet är lågt. Jag darrar och mina ben känns inte helt okej, dom känns genomfrusna trots att jag gått med underställ hela dagen och att solen skinit. Men det är nu på kvällen, då är det förjävligt. Måste säga att det är lite av en shock att komma från svenskt sommarlov med allt underbart som hänt innan jag åkte iväg till att komma hit, Dunedin, i Nya Zealand. Det låter ju amazing men just så är det inte för tillfället. Jag önskar verkligen att det vore så!
Jag ska verkligen försöka gå till skolan med öppet sinne imorgon eftersom jag troligtvis har riktiga lektioner för första gången och kommer att träffa mer Kiwi students. Men det jag sett och kännt hittills är inte lovande, det gör mig förtvivlad.
Sonja mår ju inte helt ok, den saken är ju klar. Stress case med mycket speciell personlighet, jag har verkligen svårt för det. Jag kan inte riktigt njuta av hennes sällskap tyvärr. Rob jobbar och kommer hem halv 11 varje kväll. Han är ledig i helgen så då sa han att vi skulle hitta på lite grejer, får hoppas på det.
Jag mår konstigt i huvudet och känner att det är tungt att vara på en plats och känna mig så ensam i just min sits, om ni fatter. Det är inte direkt att jag kan ringa mamma och allt blir bra! Lite klämd sits, klump i magen, men på Söndag har jag blivit bjuden på middag till min områdesrepresenant, så det kan nog vara riktigt bra att prata med honom.
Idag har jag gått upp för världens brantaste backe, det kändes väl lite små coolt kanske. Dock sjönk coolheten lite av sällskapet, "en annan del gruppen", ni vet. Jag har kommit på att typ alla är 1-3 år yngre än mig, vilket verkligen känns och kan ha en anledning till att jag inte tycker det är så exciting att ha fått ett nytt gang.
Positiva idag (Måste peppa mig själv i all denna röra):
Att jag älskar havet! På sight-seeingen med noob gruppen idag åkte vi ner till havet, riktigt riktigt nice. Tyvärr dalar playan, men shit vilka vågor det var. Surfningskurs får det nog bli!
Att solen har skinit, den tinade upp mig lite (inte längre dock) och att jag promenerat runt mycket.
Att jag och Caz möttes i stan och gick till Asian food shop, hehehehe. Vi planerade en resa till Christchurch nästa helg vilket gjorde mig på topp, men sedan sjönk jag till botten igen av att min värdpappa läste igenom reglerna och sa att det inte var tillåtet att åka iväg utan värdfamiljen. Det var en riktigt stor besvikelse.
Att Caz är extremt gullig och att vi har börjat prata lite mer djupgående med varandra. Jag har till exempel förklarat mitt läge och vi kan diskutera Sonja, great. Han har även gett mig gåvor från Japan, nämligen ett 24 pack "Keep your hands warm" (små värmekuddar som man kan sätta typ i backfickan som värmer, soft som fan), en skum japansk måltid som man värmer i mikron (haha idag fick han paket från Japan, innehöll extremt många nudelpaket, konstiga japanska måltider m.m) och även en spray som är bra mot ont i halsen, eftersom hans mamma hade skickat med minst 10 sånna. Jag fann även en skitsnygg blå jacka i hans rum, han ba: "You can have it!" Men där kände jag att gränsen gick och sa att det var lite väl. Jag har även lånat en varm luvtröja av honom som jag har över en annan luvtröja. Härlig pyjamas.
Nu måste jag sova. Jag vill inte gå upp och byta om i kylan imorgon. Jag vill inte gå till skolan.
Jag ska verkligen försöka gå till skolan med öppet sinne imorgon eftersom jag troligtvis har riktiga lektioner för första gången och kommer att träffa mer Kiwi students. Men det jag sett och kännt hittills är inte lovande, det gör mig förtvivlad.
Sonja mår ju inte helt ok, den saken är ju klar. Stress case med mycket speciell personlighet, jag har verkligen svårt för det. Jag kan inte riktigt njuta av hennes sällskap tyvärr. Rob jobbar och kommer hem halv 11 varje kväll. Han är ledig i helgen så då sa han att vi skulle hitta på lite grejer, får hoppas på det.
Jag mår konstigt i huvudet och känner att det är tungt att vara på en plats och känna mig så ensam i just min sits, om ni fatter. Det är inte direkt att jag kan ringa mamma och allt blir bra! Lite klämd sits, klump i magen, men på Söndag har jag blivit bjuden på middag till min områdesrepresenant, så det kan nog vara riktigt bra att prata med honom.
Idag har jag gått upp för världens brantaste backe, det kändes väl lite små coolt kanske. Dock sjönk coolheten lite av sällskapet, "en annan del gruppen", ni vet. Jag har kommit på att typ alla är 1-3 år yngre än mig, vilket verkligen känns och kan ha en anledning till att jag inte tycker det är så exciting att ha fått ett nytt gang.
Positiva idag (Måste peppa mig själv i all denna röra):
Att jag älskar havet! På sight-seeingen med noob gruppen idag åkte vi ner till havet, riktigt riktigt nice. Tyvärr dalar playan, men shit vilka vågor det var. Surfningskurs får det nog bli!
Att solen har skinit, den tinade upp mig lite (inte längre dock) och att jag promenerat runt mycket.
Att jag och Caz möttes i stan och gick till Asian food shop, hehehehe. Vi planerade en resa till Christchurch nästa helg vilket gjorde mig på topp, men sedan sjönk jag till botten igen av att min värdpappa läste igenom reglerna och sa att det inte var tillåtet att åka iväg utan värdfamiljen. Det var en riktigt stor besvikelse.
Att Caz är extremt gullig och att vi har börjat prata lite mer djupgående med varandra. Jag har till exempel förklarat mitt läge och vi kan diskutera Sonja, great. Han har även gett mig gåvor från Japan, nämligen ett 24 pack "Keep your hands warm" (små värmekuddar som man kan sätta typ i backfickan som värmer, soft som fan), en skum japansk måltid som man värmer i mikron (haha idag fick han paket från Japan, innehöll extremt många nudelpaket, konstiga japanska måltider m.m) och även en spray som är bra mot ont i halsen, eftersom hans mamma hade skickat med minst 10 sånna. Jag fann även en skitsnygg blå jacka i hans rum, han ba: "You can have it!" Men där kände jag att gränsen gick och sa att det var lite väl. Jag har även lånat en varm luvtröja av honom som jag har över en annan luvtröja. Härlig pyjamas.
Nu måste jag sova. Jag vill inte gå upp och byta om i kylan imorgon. Jag vill inte gå till skolan.
tisdag 21 juli 2009
måndag 20 juli 2009
Hang-in
ENJOYFrån vänster: Tyskarna (dom blonda), killarna (snälla gå inte miste om han längst bak) och tjejen representerar Brasilien, jag (YO) och en rolig tysk.
Ge mig lite värme och kärlek tack, verkligen det jag skulle vilja ha nu. Har fan frysit konstant sen jag kom hit, inte hälsosamt. Ändå härligt att ha ett eget rum som jag undviker så mycket som möjligt, det är ju inte kallt där inne eller så. Sitter just nu ensam hemma i köket med riktigt nice musik i öronen och känner att livet inte alltid är så lätt. Lite smådepp och på köpet är det grått och regnigt ute.
Idag hade jag en väldigt kort skoldag eftersom jag inte valt kurser än. Så efter skolan åkte jag och tysktjejerna till stan och gjorde verkligen inget särskilt. Men jag har inte direkt kännt mig på topp idag så tog bussen hem efter en dryg timme. Känns som att jet-lagen kryper sig på, så här efter fem dagar i mitt nya hemland.
Hoppas vekligen jag träffar lite roligt folk snart. Men jag får ju inte glömma bort min stora pärla Caz. Han tycker jag verkligen om att träffa på riktigt, det är skillnaden. Hoppas han skaffar sig lite schyssta universitets homies som jag också kan hänga med. Men nästa vecka när jag kommit in i allt lite ska jag nog börja styra lite på egen hand. Har även hört att det ska finnas en tennishall i närheten vilket gör mig lite glad.
Positivt idag:
Imorse när jag frossande stod framför spegeln, darrande i mån om att inte måla hela mitt ansikte med mascara, öppnade jag fickan på min nytvättade adidaströja och fann där två lappar. "Detta är skrivet på din avslutningsfest! Älskar dig Julia!" och "Klara gillar dig lot. Puss älsklingsbebbe". Klara är allt för poetisk på fyllan, det gav mig fan styrka för dagen, tack min vän.
Att min blogg verkar vara poppis eftersom jag har fått fina kommentarer som gör mig glad och motiverad till att fortsätta skriva om min craziness som jag lever i. Ni alla finns med mig på resan. Skulle inte sitta helt fel med erat sällskap nu kan jag lova.
Juste, en kille sa "wooooow" när han gick förbi mig i skolan idag, det tyckte jag var roligt.
Det var väll allt för nu. Föressten! Ofta man har typ 10 burkar konserver med färdigkokt pasta blandad med tomasås i skafferiet. Det säger lite om min lågbudget diet för tillfället. Är det liksom för dyrt att köpa ett spaghetti paket och en färdiggjord tomatsåsburk? Fan vad sunk, tror att jag svälter hellre.
I've become a Kiwistudent
Till den här natten har jag uppgraderat mig lite. Jag har nämligen strumpor + två sockar istället för ett par och även en filt under mig eftersom jag kom på att det drar kallt som fan från golvet. Det spelar alltså ingen roll hur många lager duntäcken jag har över mig. Jag ska även sova med japanska linement plåster på axlarna, det ska tydligen göra susen för stel nacke! Caz lär mig verkligen nya saker om den japanska kulturen varje dag.
Sumrering av min första skoldag:
Chill, ca 15 nya studenter till skolan, vilket gör oss till en random grupp och "en annan del av Kaikorai".
Alla är väldigt trevliga och tycker att man är cool för att man kommer från andra sidan jordklotet.
Snygga och även fräscha killar verkar vara en bristvara. Standarden var mycket låg, både hos tjejer och killar måste jag säga. Haha, illa faktiskt. Får hoppas på att detta bara var tillfälligt och att jag inte såg hela skolan idag eftersom den ändå är ganska stor. (Dock rätt många små eftersom det är ålder 13-18). Men jag planerar inte direkt att ragga på 13 åringar, så lågt sjunker jag bara inte.
Jag skrattade åt små killar som hoppade runt i sina trekvartsbyxor och upprullade strumpor.
Det finns typ en rasthall/mathall för alla Year 13 där de "coola" killarna (som är jävligt fula) sitter och chillar på bänkarna och allmänt äger skolan (not).
En brasiliansk tjej sa att folk har sett fram emot mitt ankommande eftersom jag är en svensk tjej vilket för många är helt främmande.
Jag hamnar i Year 13, vilket motsvarar sista året på gymnasiet. Det betyder att jag slipper knalla runt med skoluniform och känna mig som en noobie med kjol ner till anklarna, jag kan istället behålla min coola stil.
Jag har fått några homies från tyskland som verkar rätt softa. Vi åkte en sväng till stan efter skolan tillsammans med andra utlänningar, haha, alltid något man har gemensamt. Random grupp! Några brasilianska killar (tyvärr inte så exotiska som det låter), tyskgäng och jag i klämmen som styr allmänt. Brasilianarna försökte impa lite med att säga att jag skulle ha ett "Big party" när jag fyller 18 och att fråga om vi i Sverige röker på ofta. Och juste så sa den ena att han inte tar "heavy things like heoroin", men då skrattade bara hans kompis, vilket avslöjade att han bara försökte imponera lite. Men förävrigt är dom roliga eftersom dom är inte gangstas utan snarare nördar.
Men en mer detaljerad beskrivning över skolan kommer säkerligen inom kort.
Kvällen har tillbringats hemma med Caz, vi har DJ:at för varandra. Black Mahogani- Moodymann får bli dagens musiktips eftersom jag lyssnar på den just nu. Haha middagen var ganska rolig också, Caz ansiktsuttryck avslöjade vad han verkligen tyckte om omeletten. Han öste på ketchup och majonäs när Sonja typ tittade bort, gillar killen skarpt!
Börjar dock småstöra mig lite på Sonja eftersom hon har lite konstiga grejer för sig och för att hon verkar lite stress-case, i och med det där huset som dom ska köpa eller inte. Och hon verkar inte fatta vad vegetarianer äter även fast hon säger att hon inte äter mycket kött själv. Hon har frågat typ tre gånger ba: "Oh, so you eat like fish and chicken everyday, don't you get tired of it?". Jag har försökt säga att jag äter mycket proteiner som sojaprodukter och grönsaker, men det har dom ju inte råd att köpa. Eftersom jag har en japan i huset så har jag och Caz styrt upp ett införande av japanskamiddagar då och då. Känner att en näringsbrist kan komma inom kort! Hon påpekade även helt randomly att man inte får duscha två gånger per dag, vilket jag inte ens har gjort. Jag planerar dock att inte duscha på typ 3 dagar så att jag har 10+ till godo, vilket ger mig en 15 minuters dusch. Frågan är, går detta hem?
Sumrering av min första skoldag:
Chill, ca 15 nya studenter till skolan, vilket gör oss till en random grupp och "en annan del av Kaikorai".
Alla är väldigt trevliga och tycker att man är cool för att man kommer från andra sidan jordklotet.
Snygga och även fräscha killar verkar vara en bristvara. Standarden var mycket låg, både hos tjejer och killar måste jag säga. Haha, illa faktiskt. Får hoppas på att detta bara var tillfälligt och att jag inte såg hela skolan idag eftersom den ändå är ganska stor. (Dock rätt många små eftersom det är ålder 13-18). Men jag planerar inte direkt att ragga på 13 åringar, så lågt sjunker jag bara inte.
Jag skrattade åt små killar som hoppade runt i sina trekvartsbyxor och upprullade strumpor.
Det finns typ en rasthall/mathall för alla Year 13 där de "coola" killarna (som är jävligt fula) sitter och chillar på bänkarna och allmänt äger skolan (not).
En brasiliansk tjej sa att folk har sett fram emot mitt ankommande eftersom jag är en svensk tjej vilket för många är helt främmande.
Jag hamnar i Year 13, vilket motsvarar sista året på gymnasiet. Det betyder att jag slipper knalla runt med skoluniform och känna mig som en noobie med kjol ner till anklarna, jag kan istället behålla min coola stil.
Jag har fått några homies från tyskland som verkar rätt softa. Vi åkte en sväng till stan efter skolan tillsammans med andra utlänningar, haha, alltid något man har gemensamt. Random grupp! Några brasilianska killar (tyvärr inte så exotiska som det låter), tyskgäng och jag i klämmen som styr allmänt. Brasilianarna försökte impa lite med att säga att jag skulle ha ett "Big party" när jag fyller 18 och att fråga om vi i Sverige röker på ofta. Och juste så sa den ena att han inte tar "heavy things like heoroin", men då skrattade bara hans kompis, vilket avslöjade att han bara försökte imponera lite. Men förävrigt är dom roliga eftersom dom är inte gangstas utan snarare nördar.
Men en mer detaljerad beskrivning över skolan kommer säkerligen inom kort.
Kvällen har tillbringats hemma med Caz, vi har DJ:at för varandra. Black Mahogani- Moodymann får bli dagens musiktips eftersom jag lyssnar på den just nu. Haha middagen var ganska rolig också, Caz ansiktsuttryck avslöjade vad han verkligen tyckte om omeletten. Han öste på ketchup och majonäs när Sonja typ tittade bort, gillar killen skarpt!
Börjar dock småstöra mig lite på Sonja eftersom hon har lite konstiga grejer för sig och för att hon verkar lite stress-case, i och med det där huset som dom ska köpa eller inte. Och hon verkar inte fatta vad vegetarianer äter även fast hon säger att hon inte äter mycket kött själv. Hon har frågat typ tre gånger ba: "Oh, so you eat like fish and chicken everyday, don't you get tired of it?". Jag har försökt säga att jag äter mycket proteiner som sojaprodukter och grönsaker, men det har dom ju inte råd att köpa. Eftersom jag har en japan i huset så har jag och Caz styrt upp ett införande av japanskamiddagar då och då. Känner att en näringsbrist kan komma inom kort! Hon påpekade även helt randomly att man inte får duscha två gånger per dag, vilket jag inte ens har gjort. Jag planerar dock att inte duscha på typ 3 dagar så att jag har 10+ till godo, vilket ger mig en 15 minuters dusch. Frågan är, går detta hem?
söndag 19 juli 2009
Iglooooo
Duschen förut gick helt ok, den höll mig i alla fall upptinad i en halv timme, fick dock reda på att man inte får duscha längre än fem minuter efteråt. Sorry.
Idag har jag och Caz gått runt lite i "city", det var trevligt! Han gav mig en sight-seeing över stan, jag fixade ett kort till mobilen så att den funkar nu och vi fikade på starbucks. Det blev en rätt kort tripp eftersom vi kom ut sent. Men det verkar bra, lagomt stort liksom. Känns bara lite väl främmande nu i början, det finns så mycket att se och upptäcka. Men min skola ligger inte i city, utan åt andra hållet så det är rätt nära mitt hus. Föressten har jag min första skoldag imorgon, skumt, det blir riktigt intressant! Min områdesrepresentant ska hämta upp mig imorn kl halv 9 och följa med mig till skolan och fixa lite grejer med kurser och sånt tror jag. Kaikorai Valley Collage, jorasatte.
Nu på kvällen har jag hängt med Caz och Nick, Robins 22 åriga son. Ätit en äcklig middag, pasta som hon hade smygit in lite kött i, kycklingben som inte var så lockande och en bulle som skulle föreställa fisk. Men har fått asmycket bra musik från Caz idag som jag nu sitter och lyssnar på. Juste, drack även japanskt thé förut, det var en upplevelse. Smakade ris, sjögräs och fisk. Skräll. Och kollat på asroliga japanska youtube klipp, sjukt oseriöst land!
Underställ, mjukisdress, sockar, filt och tre duntäcken är vad jag har på mig nu när jag ska sova. Ändå gött att jag kan röra på mig när jag sover. Fryser jag inatt är det fan inte helt ok. Då går jag till skolkuratorn imorgon, haha. Jag satte även på mitt minielement lite i smyg förut så att den ska hinna värma upp rummet lite extra. Tyvärr verkar den planen ändå inte ha funkat ett jävla piss, det dimmar fortfarande när jag öppnar käften. Ok jag vet, lite ovårdat språk, men måste liksom få ut den rätta betoningen så att ni förstår vad jag verkligen behöver genomgå.
Idag har jag och Caz gått runt lite i "city", det var trevligt! Han gav mig en sight-seeing över stan, jag fixade ett kort till mobilen så att den funkar nu och vi fikade på starbucks. Det blev en rätt kort tripp eftersom vi kom ut sent. Men det verkar bra, lagomt stort liksom. Känns bara lite väl främmande nu i början, det finns så mycket att se och upptäcka. Men min skola ligger inte i city, utan åt andra hållet så det är rätt nära mitt hus. Föressten har jag min första skoldag imorgon, skumt, det blir riktigt intressant! Min områdesrepresentant ska hämta upp mig imorn kl halv 9 och följa med mig till skolan och fixa lite grejer med kurser och sånt tror jag. Kaikorai Valley Collage, jorasatte.
Nu på kvällen har jag hängt med Caz och Nick, Robins 22 åriga son. Ätit en äcklig middag, pasta som hon hade smygit in lite kött i, kycklingben som inte var så lockande och en bulle som skulle föreställa fisk. Men har fått asmycket bra musik från Caz idag som jag nu sitter och lyssnar på. Juste, drack även japanskt thé förut, det var en upplevelse. Smakade ris, sjögräs och fisk. Skräll. Och kollat på asroliga japanska youtube klipp, sjukt oseriöst land!
Underställ, mjukisdress, sockar, filt och tre duntäcken är vad jag har på mig nu när jag ska sova. Ändå gött att jag kan röra på mig när jag sover. Fryser jag inatt är det fan inte helt ok. Då går jag till skolkuratorn imorgon, haha. Jag satte även på mitt minielement lite i smyg förut så att den ska hinna värma upp rummet lite extra. Tyvärr verkar den planen ändå inte ha funkat ett jävla piss, det dimmar fortfarande när jag öppnar käften. Ok jag vet, lite ovårdat språk, men måste liksom få ut den rätta betoningen så att ni förstår vad jag verkligen behöver genomgå.
lördag 18 juli 2009
Sammanträffande
Idag fick jag verkligen panik!!!
Ok, började med att jag vaknade tio över ett, inte helt okej eftersom jag börjar skolan imorgon. Jag måste nog köpa en väckarklocka och börja rycka upp mig lite. Men i alla fall, det var inte min långa sömn som var problemet. Efter att jag hade gått upp följde jag med mina föräldrar till det huset som dom antagligen har bestämt sig för att köpa nu. Så när vi gick runt och kollade i rummen så kom några andra intresserade personer dit. Paniken slog när jag såg att pappan och hans döttrar, som jag fick skjuss av igår, kom instigande i dörren. Jag spörtade in i ett annat rum och smög ut när dom gick in. Ville verkligen inte att han skulle se mig, han skulle ba: "Oh, it's you from yesterday, who got a ride home with us!" Kände att jag inte pallade att utsätta mig för den stela situationen eftersom mina föräldrar inte skulle ha fattat någonting och dessutom skulle ha tappat en bit av mitt förtroende redan nu. Alltså, Dunedin är ju fan stort men det här är väl ett tecken på att vad som helst kan hända.
Nu sitter jag med Sonjas feta, knallröda dunjacka som jag ser ut som en sumobrottare i, med värmeelementet på i huvudhöjd för att försöka få upp cirkulationen i kroppen lite. Skulle ha tagit med min vinterjacka för pallar inte riktigt hennes jumbo size (alltså hon är inte tjock men jackan är xxxxxx-large). Försöker bli lite varm innan jag ska duscha, men det går inte så bra. Pallar verkligen inte gå in i duschen och känna kylan direkt mot kroppen, det är fan både fysiskt och psykiskt påfrestande! Men jag börjar känna mig riktigt disgusting, så har tyvärr inget val.... ÖNSKA MIG ALL LYCKA, jag ber till Gud.
Ok, började med att jag vaknade tio över ett, inte helt okej eftersom jag börjar skolan imorgon. Jag måste nog köpa en väckarklocka och börja rycka upp mig lite. Men i alla fall, det var inte min långa sömn som var problemet. Efter att jag hade gått upp följde jag med mina föräldrar till det huset som dom antagligen har bestämt sig för att köpa nu. Så när vi gick runt och kollade i rummen så kom några andra intresserade personer dit. Paniken slog när jag såg att pappan och hans döttrar, som jag fick skjuss av igår, kom instigande i dörren. Jag spörtade in i ett annat rum och smög ut när dom gick in. Ville verkligen inte att han skulle se mig, han skulle ba: "Oh, it's you from yesterday, who got a ride home with us!" Kände att jag inte pallade att utsätta mig för den stela situationen eftersom mina föräldrar inte skulle ha fattat någonting och dessutom skulle ha tappat en bit av mitt förtroende redan nu. Alltså, Dunedin är ju fan stort men det här är väl ett tecken på att vad som helst kan hända.
Nu sitter jag med Sonjas feta, knallröda dunjacka som jag ser ut som en sumobrottare i, med värmeelementet på i huvudhöjd för att försöka få upp cirkulationen i kroppen lite. Skulle ha tagit med min vinterjacka för pallar inte riktigt hennes jumbo size (alltså hon är inte tjock men jackan är xxxxxx-large). Försöker bli lite varm innan jag ska duscha, men det går inte så bra. Pallar verkligen inte gå in i duschen och känna kylan direkt mot kroppen, det är fan både fysiskt och psykiskt påfrestande! Men jag börjar känna mig riktigt disgusting, så har tyvärr inget val.... ÖNSKA MIG ALL LYCKA, jag ber till Gud.
Tjejen med kollen
Vänstertrafiken gör mig verkligen till ett nervvrak, det känns som att man kör mitt i vägen och att man ska krocka i vilken sekund som helst. Men jag är vid liv, hittills. Idag har jag alltså genomfört min första heldag här i Dunedin eftersom jag sov bort halva igår, så en rätt intressant dag har just lidit mot sitt slut. Vaknade runt halv 11, åt lite frukost med mina värdföräldrar för att sedan åka på en liten biltrip till ett annat hus som dom funderar på att köpa. Mitt i min ankomst har de alltså bestämt sig för att flytta, men det blir nog soft och huset ligger i samma område. Sen körde vi runt lite så att jag kunde få ett litet intryck av staden som jag faktikst ska spendera ett år av mitt liv i. Det verkar riktigt nice, fina gröna berg, hav, stora bergs-villaomården, alltså väldigt annorlunda från vad jag är van vid. Arvika är ju ändå rätt exotiskt liksom. Riktigt spektakulära utsikter är det här, vilka förmodligen kommer bli ännu grymmare under våren som smyger sig på om ca 4 veckor.
Senare på eftermiddagen började Robin och Sonja jobba så då chillade jag lite och gick sedan ut på en egen upptäcksfärd, vilket inte var en så bra idé. Mitt lokalsinne är nämligen inte så bra. Rent ut sagt suger det! Men men, värdsvan som jag är så lämnade jag huset för att gå ner till Dunedins centrum, vilket tar ca 20 minuter. Dit hittade jag faktiskt ganska bra men det var på hemvägen som det brast. Jag stannade inte nere i stan, utan vände direkt för jag kände att min tidsuppfattning inte var på topp, jag hade ju trots allt sagt till Sonja att jag skulle komma hem runt halv 5.
Men min hemresa blev en väldig upptäcksfärd, oj oj. Det började med att jag gick upp för den aslånga backen som jag just hade gått ner för. Jag kände mig chill och stabil på bena, men när jag kom upp för backen och tittade mig omkring så fattade jag ingenting. Började känna mig lite nervös men försökte ändå inte tveka utan fortsatte på samma väg.
Blev bara ännu mer lost, dessutom utan mobiltelefon eftersom jag inte hunnit fixat den än. Det började regna och paniken blossade upp lite, kände mig lite misslyckad, jag trodde verkligen jag hade läget under kontroll. Allt slutade med att jag stoppade en bil, frågade främlingen vart Swanson street var och fick då skjuss hem på köpet. Sådan lättnad! (Han hade faktikst två döttrar i bilen så det kändes inte direkt som han planerade att kidnappa mig). Jag kom faktiskt hem före Sonja och jag sumrerade min promenad så här: "Well, I got a little bit lost on my walk, but I asked for help and everything went ok". Tyckte inte det där med skjussen var värd att påpeka eftersom hon tidigare idag sa att jag inte skulle gå in i en främlingshus eller nått sånt om jag gick vilse, utan till polisstationen. Som om jag hade koll på vart den låg. Så, stabil utforskning alltså!
Kvällen här hemma har varit riktigt trevlig. Jag har nu fått mitt rum och packat upp allting från resväskorna. Nu när det är gjort slår det mig verkligen att jag faktiskt ska stanna här i ett år, lite svårt att fatta. Sen har jag och Sonja, min hostmamma chillat. Vi handlade och pimplade lite rödvin för att fira min ankomst, så där sprack det där med att vara nykterist i ett år. Gött att dom är laid back :) Vi pratade mycket, shit vilken bred dialket hon har, ritkigt svårt att förstå ibland eftersom hon har en tendens att prata i turbo, trots att man säger till. Men jag kommer nog in i det.
Blev sen middag och sedan suttit och pratat mycket, skönt att börja lära känna dem man ska bo med. Tycker dom verkar som väldigt förståndiga och förstående värdföräldrar, så detta ska nog gå bra.
Caz livar verkligen upp dagen för mig, alltså han är så sjukt rolig. Tror att det har ganska mycket att göra med att han är Japan, haha. Förut när jag chillade lite med honom i hans rum så bara brast jag i skratt när han försökte förklara något. Kände mig så otroligt taskig men det gick liksom inte att hejda det, kombinationen av att han är japan, pratar engelska och att han har en blyg men rolig personlighet är fan topprankad, underhållning på hög nivå. Alltså har ni någon japan i erat område, lär känna den! Föressten bjöd jag honom på Arvika thé förut, han tyckte det var asgott. Bara det är humor, en japan dricker Arvika thé.
Nu ska jag inviga min säng i mitt rum. Det är förjävla kallt. Har på mig sockar, mjukisbyxor, fliströja och tre täcken runt om mig. Jag frossar idag också. Jag längtar tills det blir vår, gäller att stå ut, jag är stark :)
fredag 17 juli 2009
Första "dagen" i New Zealand
Seriöst, vad jag suger på att ändra dygnsrytm. Nu är klockan över två på natten här och jag sov till kl 4 på eftermiddagen. Jag har ett vagt minne av att Sonja, min värdmamma, ropade på mig 7 imorse och sa: Julia, breakfast if you want! Mitt svar till henne gick tydligen inte att tydas. Men nu är jag i alla fall här i Dunedin, känns riktigt härligt men konstigt.. Och KALLT! I och för sig har jag inte gått utanför dörren än, känns lite skumt att jag inte vet vart jag är, men det blev kolmörkt kl 6 så det var ingen stor idé.
Min första dag har tillbringats med Caz, en japanare som ska bo här ett år och en Thailändsk man som jag inte kommer ihåg vad han heter. Han åker i alla fall hem imorgon och då ska jag få mitt riktiga rum. Nu sover jag i Robin och Sonjas rum och dom sover hos någon av deras föräldrar. Stabilt att jag kickat ut dom...
Men i alla fall, Caz och thaimannen lagade mat i över 4 timmar och jag satt och höll sällskap. Har typ suttit hela dagen, men man är ju så van med det nu efter den oerhört långa resan. Fick chocken när jag hörde att flyget från London till Sidney skulle ta över 20 h, min koll var inte så bra innan resan. Men den gick oväntat bra faktiskt, mådde bara röven sista flygresan till Dunedin. Reste sammanlagt 48 h. Tabben var att Robin och Sonja inte ens var på flygplatsen när jag kom, ändå en stabil start. Men dom hade tydligen fått fel tid eller något sånt.
Haha random blandning är det i alla fall, jag, en japan och thailändare som chillar och försöker förstå varandra. Känner mig riktigt bra på engelska efter jag pratat med dom, as bra att få upp självfötroendet och styla med massa ord som inte dom kan haha. Så ikväll åt vi avskedsmiddag eftersom thailändaren åker, han gjorde hur mycket mat som helst. Tom Yam kong eller vad det heter. Caz verkar väldigt trevlig, lite tyst i början men nu försöker han verkligen prata och sånt. Han spelar i ett Japanskt band, alternativ rock, som han showat off lite med, asroliga! Svårt att ta japaner helt seriöst. Förövrigt har han hur bred musiksmak som helst och har massa bra musik som jag aldrig hört om. Så känns riktigt kul att lära känna en Japanare, inte varje tillfälle man gör det liksom.
På måndag börjar jag skolan, ska bli riktigt intressant att se hur alla ungdomar ser ut och är här. Jag får väl hoppas på det bästa. Sonja trodde inte att jag behövde skoluniform! Känns soft i så fall, känns lite svårt att försöka vara seriös i en kjol ner till knäna osv. Men det är väl så man passar in här.
Intrycket av Robin och Sonja är hittills bra, men dom har jobbat så har inte varit med dom så mycket. Båda verkar chilla, skämtar, är öppna och svär.
Nu borde jag sova. Måste bara tillägga igen att det är SVINIGT kallt! Jag sover med typ tre duntäcken. Dom har lite dålig ekonomi så dom sparar på elen. Så toaletten, duschrummet och rummet jag sover i är iskalla. Seriöst så frossade jag igår innan jag skulle gå in i duschen, ingen höjdare. Men har ett elelement här inne nu, fast är tvungen att stänga av det innan jag går och lägger mig, haha, vilket jag måste göra nu.
Godnatt! Ni konstiga Sverige bor tycker väl att jag är dum i huvudet när ni läser det här nu, men det finns faktikst något som heter tidskillnad. Nej nu är klockan snart 3, det går lite över styr.
Min första dag har tillbringats med Caz, en japanare som ska bo här ett år och en Thailändsk man som jag inte kommer ihåg vad han heter. Han åker i alla fall hem imorgon och då ska jag få mitt riktiga rum. Nu sover jag i Robin och Sonjas rum och dom sover hos någon av deras föräldrar. Stabilt att jag kickat ut dom...
Men i alla fall, Caz och thaimannen lagade mat i över 4 timmar och jag satt och höll sällskap. Har typ suttit hela dagen, men man är ju så van med det nu efter den oerhört långa resan. Fick chocken när jag hörde att flyget från London till Sidney skulle ta över 20 h, min koll var inte så bra innan resan. Men den gick oväntat bra faktiskt, mådde bara röven sista flygresan till Dunedin. Reste sammanlagt 48 h. Tabben var att Robin och Sonja inte ens var på flygplatsen när jag kom, ändå en stabil start. Men dom hade tydligen fått fel tid eller något sånt.
Haha random blandning är det i alla fall, jag, en japan och thailändare som chillar och försöker förstå varandra. Känner mig riktigt bra på engelska efter jag pratat med dom, as bra att få upp självfötroendet och styla med massa ord som inte dom kan haha. Så ikväll åt vi avskedsmiddag eftersom thailändaren åker, han gjorde hur mycket mat som helst. Tom Yam kong eller vad det heter. Caz verkar väldigt trevlig, lite tyst i början men nu försöker han verkligen prata och sånt. Han spelar i ett Japanskt band, alternativ rock, som han showat off lite med, asroliga! Svårt att ta japaner helt seriöst. Förövrigt har han hur bred musiksmak som helst och har massa bra musik som jag aldrig hört om. Så känns riktigt kul att lära känna en Japanare, inte varje tillfälle man gör det liksom.
På måndag börjar jag skolan, ska bli riktigt intressant att se hur alla ungdomar ser ut och är här. Jag får väl hoppas på det bästa. Sonja trodde inte att jag behövde skoluniform! Känns soft i så fall, känns lite svårt att försöka vara seriös i en kjol ner till knäna osv. Men det är väl så man passar in här.
Intrycket av Robin och Sonja är hittills bra, men dom har jobbat så har inte varit med dom så mycket. Båda verkar chilla, skämtar, är öppna och svär.
Nu borde jag sova. Måste bara tillägga igen att det är SVINIGT kallt! Jag sover med typ tre duntäcken. Dom har lite dålig ekonomi så dom sparar på elen. Så toaletten, duschrummet och rummet jag sover i är iskalla. Seriöst så frossade jag igår innan jag skulle gå in i duschen, ingen höjdare. Men har ett elelement här inne nu, fast är tvungen att stänga av det innan jag går och lägger mig, haha, vilket jag måste göra nu.
Godnatt! Ni konstiga Sverige bor tycker väl att jag är dum i huvudet när ni läser det här nu, men det finns faktikst något som heter tidskillnad. Nej nu är klockan snart 3, det går lite över styr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
