tisdag 4 maj 2010

Livet i en salig röra

Att prata om livet är härligt men så förvirrande, så stort. Det finns så många möjligheter, så många vägar man kan gå. Så många världsdelar att bosätta sig på, städer att besöka, gränder att utforska och gatuvrån att sätta sig i. Så många människor att titta på, människor att byta ord med, människor att lära känna och kanske dela sitt liv med. Så många individer att ta nytta av, influeras av. Så många att älska.

Framtiden blir nuet. Imorgon blir idag.

Livet är så stort och det är jag som ansvarar över mitt eget. Jag som vakar över det. Jag som känner mig egen magkänsla. Det är jag som uppfyller mina egna drömmar. Jag som sedan får uppleva dem. Vad är mina drömmar?

Att gå efter mina egna impulser, att lita på mitt inre. Att göra galna saker. Att fortsätta ta steg som känns oerhört skrämmande men så fruktansvärt rätt. Att inte gå efter det jag borde göra utan gå efter det jag borde göra för att få ut det mesta av mitt liv, det mesta av min lust. Det jag borde göra för att få mig att må bäst. Att befinna mig på den platsen där jag känner att jag ska befinna mig. Vill befinna mig. Inte ignorera rösten som finns inom mig, den som leder mig in i de rätta vägarna här i livet. Att fatta rätt beslut, stora beslut. Att ta steg och göra det jag vill.

Det är en själv som formar ens eget liv. Man måste inte göra alla måsten. Man kan släppa taget om måstena. Istället prioritera. Förlora fotfästet. Våga vara den man innerst inne är, trots att man kanske inte vet vem det är. Vem man är. Det är då man får tid till att lära känna sig själv. Känna hur ens eget hjärta bankar hejdlöst.

Det är så jag vill leva. Ingenting är omöjligt. Det är verkligen sant. Frihet är galenskap, galenskap är frihet.

4 kommentarer:

  1. Matilda Lundström4 maj 2010 kl. 05:55

    Grymt inlägg Julia, verkligen tankeställare! Har haft samma tankebanor om det här att känna sig själv, kul att du tog upp det :)

    Hoppas du har det bäst! Kram Matilda

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet Julia! I totally agree with you;) Man måste våga lyssna på vad man själv i och skita i alla måste och vad "man borde göra". Det är då man blir som lyckligast om man följer sitt eget hjärta!. Puss på dig!//Jo

    SvaraRadera
  3. Åh så bra skrivet!! Och så sant

    SvaraRadera
  4. Åh va bra! Håller verkligen med de andra och DIG! Detta är precis så det är, och så jag tänker också! Man måste ju våga leva på riktigt, annars är det ju ingen ide´.
    Jag är avundsjuk som bara den Julia, vill också bort! Du verkar ha det grymt :) Blir kul att se dig snart igen och få dig i vår klass!

    Kraaam Akke

    SvaraRadera