Snart förvandlas nog hela jag till en kyckling så som fågelvaran missbrukas i detta underbart inspirerande Kiwihus. Skulle gissa på att jag äter det ca fem gånger i veckan. Seriöst, det är lite utöver det vanliga va? Och om uttrycket "man blir vad man äter" stämmer så befinner jag mig definitivt nära riskzonen. Tack och hej, jag älskar er alla, ni vet vilka ni är.
Idag fick jag tillbaka mina nytvättade kläder. Det var tyvärr deprimerande eftersom min värdmamma inte verkar veta att det finns något som heter tvättmedel eller sköljmedel i detta industrialiserade samhälle. Jag borde kanske upplysa henne om dessa moderniteter.
Sorgligt nog tror jag att den ekonomiska frågan är ett avgörande faktum även i detta sammanhang, man kan alltid spara på stålarna vet ni.
Dock skulle jag personligen värdera hygienen framför en TV apparat som inte gör någonting annat än att suga åt sig pengar, så bra program verkar det finnas här. Plus att TVn står på minst fem h varje kväll, varav 1-2 h där kvinnan inte ens tittar. Men i alla fall, för att återgå till kläddilemmat så hängs tvätten upp i samma rum som köket. Riktigt osmart drag eftersom det resulterar till att de nytvättade kläderna doftar mat, ännu en bieffekt. Min slutsats är att det är lika bra att skippa hela tvättprocessen. Men helst utav allt skulle jag vilja sköta den själv, men det får jag inte eftersom tvättmaskinen och DESSUTOM köket är min mammas "private things". Gött att man är en del av familjen.
onsdag 12 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hei Julia :) Høres ut som om du havnet i en typisk NZ familie med typiske NZ happenings... HAHAHAHA, jeg kan le, for jeg bor ikke lenger som jeg engang gjorde, hjemme hos noen andre!!! Men ærlig talt, det MÅ bli bedre i Wellington, og bry deg IKKE med hva STS måtte mene! Det er ikke dem som bor & studerer her!! Tone :)
SvaraRadera