Dags för tea!

Jag är hungrig, hungrigare, hungrigast. Normalt tonårsbeteende det vill säga. Men nu har faktiskt klockan paserat 9 och middagen har inte blivit framdukad på bordet ännu. Det är nog inte riktigt rättvist att beskylla min värdmor den här gången eftersom det är Caz som är huvudansvarig, en japansk brakmiddag väntar nämligen. Han lagar asgod mat, men allt på samma gång eftersom han nu förbereder kycklig, lax, tofu, misosoppa och massa andra specialiteter, galet. Han kan det där med att maxa och det är ju trots allt fredagskväll.

Att vara ledig från skolan är helt underbart. Idag har solen skinit och därför tog jag en härlig promenad till universitet vid eftermiddagssnåret. Idag har jag lekt Mozart på pianot igen och mötte därefter upp Caz som slutade skolan i samband med att jag var färdig. Ibland kan jag faktiskt irritera mig på honom men det är nog sådant som faller sig naturligt så här efter en månads intensivt umgänge. Till exempel, när man ska försöka bestämma en mötesplats med Caz i telefonen så är hans stamreplik "Yeah, yeah!" (med jätte entusiastisk röst). Sanningen är att han egentligen inte fattar ett skit och det blir ju extra tydligt när han aldrig dyker upp + 5 samtal innan man äntligen ses. Även i live konversationer uppstår det frustrerande moment, då jag till exempel försöker framföra något viktigt eller då Caz försöker uttrycka sig men jag står där som ett frågetecken. Det är inte helt lätt. Men jag älskar honom och idag fick han ännu ett paket från hemlandet. Det betyder att det blir lilla julafton i huset, jag fick japanska chips och choklad.

Ikväll har jag och Nick hälsat på två vuxna "flummos" och det var härligt att även få uppleva lite av den spirituella vardagen i NZ. Han visade till exempel sitt hemmagjorda thé och sa något i stil med "You never know what you drink in this house!". Kände mig lite rädd då jag satt med en kaffekopp i handen. Förövrigt väldigt trevliga människor och vi kom på besök just för att Nick och jag ska börja i en kör som han är med i. Situationen blev lite jobbig i rummet då jag fick kämpa för att inte brista ut i skratt då han skulle bevisa sin inte allt för vackra tenorstämma. Han hade även en norsk vänninna som jag fick prata med i luren, vi bestämde att hon skulle bjuda hem mig på en fika någon gång. Hon tillhör väl den lite äldre generationen eftersom hon sa att hon hade en baby, men aldrig fel att få lite skandinaviska vibbar.

Två bra grejer att veta när man besöker ett Kiwihus är:

-Att man aldrig behöver ta av sig skorna. Alla verkar chilla runt med skor på hela dagarna långa.
-Kaffet suger röven. Eller, det smakar inte kaffe i alla fall. Så är det koffeinkicken man är ute efter så är det nog lika bra att beställa en dubbel espresso med detsamma.

Imorgon ska jag på fest, det känns lite spännande faktiskt.