Helga är över

En superbra helg lider nu mot sitt slut! Grunden till att den varit så bra är för att jag haft världens bästa Alice vid min sida. Är det inte lite konstigt att jag har fått helt nya kompisar som jag umgås med men som ni inte har någon aning om vilka de är? Jag har grubblat en del över det nu på sistone. För ens vänner har så stor inverkan på en och därmed kan jag nog konstatera att jag är en helt annan människa här i Nya Zeeland än vad jag är i Sverige. Det låter lite läskigt kanske, men jag tror nog att det är sant. Då menar jag inte att jag är wannabe någon annan och inte är mig själv, utan jag syftar på hur mycket jag har växt och hur mycket ens omgivning influerar en. Det är omöjligt för mig att visa folk exakt vem jag är här, utan min familj, mina vänner i Sverige, mina intressen, min skola och allt annat som spelar in vid min sida, allt som har format mig till den människan jag är idag. För jag anlände hit helt på egen hand, med mitt utseende, min personlighet, mina kläder och prylar, faktorer som gav folk jag träffade en bild av vem jag var. Inte mer än så. Och det är lite frustrerande, ibland önskar jag att folk kunde få kliva in i min värld och lära känna den svenska Julia, men så fungerar det inte. För jag är här i Nya Zeeland för att få kliva in i andras världar. Och det är coolt! Och nu när man börjar få riktigt tajta relationsband så delar man mer och mer. Genom kort som är tagna vid olika sammanhang under mitt liv och konversationer om mitt liv i Sverige så får sig i alla fall folk en liten ”titt in”.

I fredags lämnade en av mina bästa vänner här landet för att återvända till Italien. Jag vart helt emotional och det blev en bölande Julia på flygplatsen för att säga farväl. För det blir verkligen ett tomrum när någon ger sig iväg. Ger sig iväg från drömvärlden och återvänder till den riktiga. Det är faktiskt så det känns, som att jag lever i en dröm som är sanning! Därför kommer det nog bli sjukt att en dag sätta sig på planet och åka hem, herregud vilken obeskrivlig känsla. Som tur är är Europa kompakt och därför vet jag att vi kommer att ses igen, i alla fall någon tröst.

Jag och Alice hade sedan myskväll hemma hos mig och hon sov över här. Prat, chill och film. Perry fredagskväll. Igår åkte vi in till stan och jag träffade Valtteri, en helskön finne som jag lärde känna på Sydöresan som nu var i Welly på en kort visit. Random. Sedan åkte jag med Alice hem och vi började lägga ett pussel som vi köpte. Ja jag vet, lite kärringvarning i det hela, men ack så kul och beroendeframkallande det är med pussel. Och jag och Alice är super seriösa och taggade, pussel = underskattat och är numera nya hobbyn. Vi lagade mat och funderade skarpt på att köra en favorit i repris softkväll, men vi ryckte upp oss, begav oss ut till ett party, träffade störtskönt folk och hade det skitkul!

Och idag får man ta smällen. Jag ockuperar sängen och ska inget annat än softa järnet. PEACE