Dags att sätta sig bakom bänken igen

Klockan har just passerat midnatt och en slapp härlig måndag har lidit mot sitt slut. Sista dagen av mitt nästan tre månaders långa sommarlov inleddes med en härlig sovmorgon inpå elva snåret. Sedan frukost slash lunch som det för det mesta har blivit nu på lovet. Vaknar man sent är det lika bra att slå ihop det till ett. Städning av mitt rum, tvättning, chillning och en hel del skrivande. Två brev har lagts på posten, ett till min mormor och ett till mina Oschlo brudar. Så håll utkik i brevlådorna! Jag har även påbörjat ett bokprojekt. Jag ska nämligen skriva en bok om mitt utbytesstudentsår här i Nya Zeeland och nu när jag väl är igång så känner jag bara för att skriva, skriva och skriva. Det är verkligen roligt och jag hoppas att det kommer att bli ett givande slutresultat.

Jag har lite värdfamiljs uppdates. Det har nämligen tillkommit en ny familjemedlem från Österrike. Hennes namn är Marlene och hon är endast femton år, tänk vad modigt att åka så långt hemifrån vid en sådan ung ålder. Hon är väldigt mogen för sin ålder och vi har redan hittat varandra. Jag är övertygad om att vi kommer att ha många fina stunder tillsammans som systrar i NZ och tillbringa mycket tid ihop när vi är i huset. Äntligen har jag en lillasyster att ta hand om!

Efter den delikata nudelsopps-middagen ihop med familjen tog jag och Marlene en uppfriskande promenad tillsammans och några timmar senare kom min fina vän Alice på besök som jag inte träffat sedan dagen efter nyår. Även hon har varit på resande fot och det var underbart roligt att få träffa henne igen. Jag stod ivrigt i väntan ute på gatan för att få krama om henne och även hälsa på hennes fader som är på besök i landet. Både Alice och jag var helt uppspelta i början men efter några timmars umgänge lugnade vi ned oss och kunde prata normalt igen. Det var en månad sedan vi sågs, tänk då hur reaktionerna kommer att bli att få träffa alla kära i Sverige efter ett år. Det blir GÖJ!
Inte så jädra snygga men ack så lyckliga på dagen då 2009 övergick till 2010, nyårsafton på playan.

Imorgon väntar alltså skolan på mig igen och jag ser fram emot det! Det är alltid lite extra speciellt i början av ett skolår. Att få träffa så mycket folk dagligen och att riktigt få komma in i skolmiljön. Jag hade trots allt en slapp inledning på skolfronten i och med att jag alände till Wellington en månad innan det var dags för holidays, så nu känner jag mig redo för mer och tror att det kommer att kännas mycket lättare nu när jag lärt känna och träffat många under sommarlovet. GODNATT.