Sjuk helt plötsligt

Det kittlar i min täppta näsa som är packad av snor. Mina bihålor värker, huvudet snurrar och antagligen har jag dragit på mig en feber. Förmodligen inte en fet sådan men tillräckligt för att få mig ligga däckad på sängen och tycka synd om mig själv. Jag har blivit sjuk. Jag vill känna sympati och lite medlidande tack. Helst utav allt skulle jag vilja ha min mamma vid min sida som stryker min panna, kramar om mig, kommer med ny kokt te och pysslar om mig sådär härligt som bara en förälder kan göra. Ibland behöver man få bli ordentligt omhändertagen, tycka jättesynd om sig själv, få låta sin bebissida träda fram, få släppa alla ansvar, be om massa småsaker och få vara lite bortskämd utan att behöva skämmas för det eller känna sig skyldig. Och det är faktiskt lite extra känsligt att vara sjuk när man är långt hemifrån och inte har en sådan person vid sin sida. BUHÄ.

Nu gäller det bara att kurera mig, det är mitt huvudord för stunden. Jag går på starka droger som C-vitamin, echinaforce, te, varm choklad och vitlök. Överdoserar C-vitamin eftersom det är ganska beroendeframkallande och gott. Jag tog bussen hem efter lunch och sjukanmälde mig för resten utav skoldagen. Det var det jag behövde trots att solen sken och jag helst utav allt skulle ha velat hänga i skolan. Men kroppen går före knoppen, annars kör man över sig själv. Glöm inte det! Det blev att vila upp mig hemma istället för att snora ned folket på skolan, gå runt som en zombie och klaga på hur dåligt jag mådde. Det återstår att se hur dagsformen ser ut imorgon men ett mirakel måste nog inträffa om jag ska bli frisk redan till då. Kanske blir det en en ledig dag hemma, en sovmorgon eller kanske till och med upp i ottan redo att ta nya fräscha tag. Jag hoppas på ny energi så snart som möjligt eftersom det känns torrt att vara sjuk och för att det är helg i sikte.

Igår var jag och såg Avatar för andra gången men nu på 3D eftersom inte Dunedin kunde erbjuda sådana moderniteter när jag var där. Det var en vacker upplevelse och det är verkligen en mysig känsla att sitta inne i en salong med en stor duk framför en, ljud som kommer ifrån alla håll och solbrillor på tillsammans med en folkmängd som luktar svett, snarare instängd ungdom. Rätt så imponerande att det efter hela två månader fortfarande är svårt att få bra biljetter till filmen eftersom biosalongen var fullsatt. Kanske är det en slutrush nu då folk panikslaget vill hinna se filmen innan den slutar att visas. Jag älskar Avatarnas värld. Så mycket färg, så mycket liv och så stark koppling till naturen och dess mäktiga, övernaturliga krafter. Precis som alla andra freaks där ute så skulle jag också vilja vara en Avatar, i alla fall för en dag.