Sammanträffande

Idag fick jag verkligen panik!!!
Ok, började med att jag vaknade tio över ett, inte helt okej eftersom jag börjar skolan imorgon. Jag måste nog köpa en väckarklocka och börja rycka upp mig lite. Men i alla fall, det var inte min långa sömn som var problemet. Efter att jag hade gått upp följde jag med mina föräldrar till det huset som dom antagligen har bestämt sig för att köpa nu. Så när vi gick runt och kollade i rummen så kom några andra intresserade personer dit. Paniken slog när jag såg att pappan och hans döttrar, som jag fick skjuss av igår, kom instigande i dörren. Jag spörtade in i ett annat rum och smög ut när dom gick in. Ville verkligen inte att han skulle se mig, han skulle ba: "Oh, it's you from yesterday, who got a ride home with us!" Kände att jag inte pallade att utsätta mig för den stela situationen eftersom mina föräldrar inte skulle ha fattat någonting och dessutom skulle ha tappat en bit av mitt förtroende redan nu. Alltså, Dunedin är ju fan stort men det här är väl ett tecken på att vad som helst kan hända.

Nu sitter jag med Sonjas feta, knallröda dunjacka som jag ser ut som en sumobrottare i, med värmeelementet på i huvudhöjd för att försöka få upp cirkulationen i kroppen lite. Skulle ha tagit med min vinterjacka för pallar inte riktigt hennes jumbo size (alltså hon är inte tjock men jackan är xxxxxx-large). Försöker bli lite varm innan jag ska duscha, men det går inte så bra. Pallar verkligen inte gå in i duschen och känna kylan direkt mot kroppen, det är fan både fysiskt och psykiskt påfrestande! Men jag börjar känna mig riktigt disgusting, så har tyvärr inget val.... ÖNSKA MIG ALL LYCKA, jag ber till Gud.