punkt punkt punkt

Själen inombord mig skriker. Känner mig precis som en ensam galltjutande bebis som inte får någon välling. Spolar vi tillbaka tiden som jag haft här 6-7 veckor så landar vi där jag just nu vid det här tillfället befinner mig. Trodde inte att det var möjligt att komma dit igen. Men här sitter jag, miserabel och ensam i samma gamla vanliga hus, andra sidan jordklotet. Jag är 17 snart 18 år och blir behandlad som ruttna sopor. Jag är lite tom av ord och känner mig brusten inombords. Så vi säger på återkommande istället.