onsdag 2 september 2009

Skräckfilm på duken

När det kommer till skräckfilmer så är jag nooben som sitter på helspänn hela rullen igenom. Den som nervöst tittar sig omkring för att söka sympati, sitter med bena en bra bit ovanför golvet, skriker till lite då och då, vrider och vänder i sätet och den som gömmer ansiktet bakom handflatorna för att klara sig igenom de kämpigaste scenerna. Möjligtivs smygkika lite genom fingrarna, om man nu känner sig redo för det. Även den som i vilken sekund som helst skulle kunna bjuda till med en upplyftande överraskning till biosalongens besökare = skita på sig. Den sitsen vore lite väl obekväm så jag ska försöka med att fortsätta undvika den. Jag satt i samma radda som 10 andra personer från skolan, majoriteten var internationals men även några kiwis. Det var stämning. Bredvid mig satt Kaj med bena åt alla håll och vid min andra sida satt en fransyska med sjalen virad runt huvudet som ett spöke, det fick jag syn på mitt i ett skräckfyllt moment och började gapskratta. Jannikas position var inte heller så dålig, hon satt och chillade med hörlurarna iproppade och ipoden påslagen. Vi såg på Orphan, en sådan där klassisk skräckis med en liten grotesco flicka i huvudrollen.

Här spexar Jamie till det, helt orörd efter filmens bravader. Han är en mycket rolig och rar kille och vi är numera sittkamrater under engelskalektionerna som vi har tillsammans. Bajsmannen kom senast upp på tal, härligt intryck av Sverige. Det sociala livet går framåt hela tiden för mig och det är riktigt härligt. I skolan finns det fler och fler kiwistudents att prata med, dock är killarna överlag mycket mer sociala än tjejerna som inte ens gör en enda kraftansträngning till att starta en konversation. Men det finns vissa girlies som är trevliga också. Det är nog det som kommer att bli det jobbigaste med att flytta, att börja om från nollan igen. Men jag är övertygad om att det kommer att gå galant, kanske inte en dans på rosor, men ack så spännande att en ny plats väntar på mig.

Jag hoppas på att det blir en fridfull natt trots skräckisen och ungjäveln som gnager i mina hjärnceller.

2 kommentarer:

  1. Hej Julia! :)
    Har haft en jävla pissdag och mått allmänt skit. Mår så jäkla mkt bättre nu efter att ha läst några inlägg här, du är så härlig! Fortsätt med det! :) kram tilda

    SvaraRadera
  2. Jag blir också på gott humör av att läsa din blog, underhållande. Lycka till framöver med nya kompisar! Kram Sushma

    SvaraRadera